Äntligen var det dags! Och det var verkligen "worth waiting for" som det brukar heta. Hårdrockare, synthare och andra med god smak samlades under ett och samma tak. Förbandet vet jag inte vem som hade ansvar för, men den borde nog skaffa sig ett nytt jobb. De lämnade inget intryck alls och jag minns inte vad de hette. Spenderade större delen av deras spelning i baren, om jag ska vara helt ärlig. Trent däremot levererade med råge. Vilken energi! Det höll i sig från början till slut och publiken älskade dem. Bra övergångar mellan låtarna och det var ett riktigt bra urval. Det enda jag är ledsen över är att det förmodligen kommer dröja allt för länge innan jag får chansen att se dem igen. Med det sagt är jag överlycklig över att äntligen fått se Nine Inch Nails och de levde upp till alla mina förväntningar.

Nej, Babymetal sprider sig som en löpeld. Bara eller dåligt? Skratta eller gråta?
#babymetal #megitsune

I veckan som var fick vi äran att vara hundvakt åt Lystras rasfrände och kompis Knott. Han blev lite fundersam när matte glömde att ta honom med sig när hon gick, men att undersöka kattor och leka med Lystra lockade mer än att så vid dörren. Kul att se hundarna leka så bra och intressant att se hur olika, men ändå lika de tu är.

Helgen har bjudit på aktivering både för matte och Lystra. Födelsedagsfest först. Jag blev bortskämd med massor av jättefina presenter och hela kvällen var superkul. Så där lagom att alla kan prata med alla och bara ha det trevligt. Av Ronjas husse fick jag presentkortet som hon vann när vi gick Skogsäventyret. Det är helt bestämt att Ronja flyttar och i veckan kommer hon även att byta ägare på papper.

Man skulle ju kunna tro att söndagen innebär tungt huvud, men det klarade jag mig i från och det var en pigg matte och en peppad Lystra som åkte på aktiveringskurs i toppenväder. Vi fick prova på lite olika varianter av sök. Först fick Lystra försöka hitta mig i skogen. Sedan fick hon försöka hitta två andra personer som gömde sig i skogen. Det var lite konstigt tyckte hon först, men löste sedan uppgiften galant. Spännande att se henne fundera över vad det var vi pysslade med (och lista ut det) samtidig som hon aldrig slutade röra sig.

#deathklok #metalocalypse #birthdaydeathday

I går var det äntligen dags för lite äventyr. Det blev en tidig buss till huvudstaden där vi bänkades oss på första bästa öl-hak i väntan på att få bege oss till Tyrol. Med tre förband så det drag redan när vi kom dit strax efter att insläppet öppnat.  Svarttjern var först ut och de drog igång det hela med värdighet. Andra bandet ut var Inquisition som endast består av två bandmedlemmar. Helt klart oväntat, men de två gjorde minst lika mycket väsen av sig som svenska In Solitude som bestod av desto fler medlemmar och var det förband jag tyckte bäst om. Sedan var det dags för Behemoth att äntra sceenen och de levererade en spelning av klass. Den svar suverän från början till slut och en svår akt att följa. Stackars Cradle of Filth hade inte en chans efter det. Tåkigt nog gick mer än halva stället direkt efter Behemoth var klara och stackars Dani Cradle lyckades inte vända på det. Han gjorde säkert sitt bästa och hitsen lät som de skulle, men luften hade liksom gått ur stället vid det laget. Så tyvärr så kom de aldrig till sin rätt där. Resten av kvällen flöt på i godan ro med diverse krogbesök och vi kom med första bussen hem. By the way, behöver jag säga att ha-begäret efter dessa ljuslyktor från serien Still Life av Kosta Boda är enormt? Knappast.

Sweden Rocks sista band offentliggjordes i dag och det levererades inte med någon större skräll, tyvärr. De har en finfin line up, som alltid, men många av dem stora banden har jag redan sett. Vissa till och med både en och två gånger redan. Så frågan är om i år blir året då jag inte kommer att åka? Till skillnad mot Sweden Rock så får Skogsröjets line up mig att hopp jämfota av förtjusning. Sedan har vi ju STHLM Fields också.

Kände mig lite gnällig efter gårdagens inlägg. Så jag tog tag i disken och bytte ut mitt gamla porslin och udda glas mot det nya fina som jag fick av pappa när vi var på IKEA. Problemet med min väldigt sporadiska hemhjälp är att han inte är särskilt försiktig om grejerna när han diskar. Det går åt både glas och tallrikar när han är i gång, men så är det ju inte helt lätt heller när man är hund och bestämt sig för att diska är något man gör i sängen. Jag är absolut inte någon "vän av ordning", men jag kan inte sticka under stolen med att den numera tomma och rena diskbänken gav ett litet lyft. Nästa projekt blir att ordna en hylla i köket till hårdrocksvinerna och de nya vinglasen jag fick av mig själv för ett tag sedan. Önskar att jag hade hela serien, men vet inte om den finns kvar längre?