Det blåser på som vanligt i föreningsvärlden och det gör mig så frustrerad samtidigt som jag inte kan låta bli att bli nostalgisk och saknar att placera hundar. Jag var bra på att placera hundar och hundarna har gett mig så mycket. Inte bara genom sig själva utan genom de kontakter och vänner som de inneburit. Vissa har satt sig mer än andra, både hundar och kontakter.

Jourhundarna Gucci och Niña är två stycken som verkligen hittade en plats i mitt minne. De var sånna perfekta och helt underbara hundar. Så som alla hundar som placeras borde vara. Båda två hamnade i helt fantastiska hem.

Och Matilda, vilken historia...
Jourhemmet Eva som jag alltid kunnat lita på. Hon har nog tyckt att jag varit en idiot både en och två gånger, men vi har löst det. Jag har alltid litat på Evas omdöme och hon har varit en klippa. Vi har gjort några riktigt bra placeringar tillsammans och även tagit tunga beslut när vi kommit fram till att det är det bästa för hunden.

Adoptören Pernilla som blev så mycket mer. Hon tyckte nog också jag var helt dum i huvet till en början. Tjata på om en hund som de inte ville ha bara för att säga att de inte får den när de väl hälsat på den och kommit fram till att jag faktiskt hade rätt. Det var en hund för dem. Vilken start vi hade där, men det löste sig ju och vem hade kunnat ana att det skulle leda till att bli den vänskap vi har i dag.
Sedan finns det ju det man ångrar. Apollo. Det blev aldrig riktigt bra. Min fina, fina Apollo. Olyckliga omständigheter gjorde att din start i Sverige inte blev vidare bra och du har ställt till med mycket huvudbry för många som engagerat sig i dig. Han kom i alla fall hem till slut.

José, hunden som engagerat. Jag tvivlar inte på att han har det bra i dag, men jag kommer nog alltid känna att jag borde ha stått upp för dig mer jämtemot föreningen. Du skulle ha fått stanna längre hos oss efter ditt lilla äventyr och ibland ångrar jag att jag släppte dig över huvudtaget.

Och alla andra underbara vänner jag fått genom hundarna. Vi ses inte så ofta, men hur länge har vi inte känt varandra nu? Och vi fortsätter att ställa upp för varandra och hjälpa till med det man kan. Få av mina andra vänner har hängt med så länge som ni har. 
Sa jag att jag var lite nostalgisk?

 

Eva

26 januari 2013 11:54

Haha va söt du är Hanna. <3 Tack <3
Men nån idiot har jag aldrig tyckt att du är, bara en fantastisk hundvän och lite galen ibland..*skrattar*
Saknar oxå tiden med alla vovvar o föreningen o Kim mfl. Det gav livet en mening och många vovvar är det som traskat igenom våra liv o satt fotspår i både lägenheten och hjärtat. ;-)
Saknar alla hundträffar o goa människor och jag är glad att du finns kvar i mitt liv som vän och att du fortsätter hjälpa mig o svara på dumma frågor.. ;-)
Kram

 

the crazy pack

26 januari 2013 19:12

Buhu, nu trängde sig nästan tårarna fram, trots att jag inte ens var värd att nämna :P Nostalgisk är bara förnamnet! Saknat det massor, är så himla glad för det det gett och fortfarande ger. Och för att jag lärde känna DIG!

Hundar & Hårdrock

27 januari 2013 11:41

Haha, du och Malin är ju i en klass för sig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Äntligen var det dags! Och det var verkligen "worth waiting for" som det brukar heta. Hårdrockare, synthare och andra med god smak samlades under ett och samma tak. Förbandet vet jag inte vem som hade ansvar för, men den borde nog skaffa sig ett nytt...

Med experimenterad korv tog vi oss an gårdagens kurser. Korven blev helt klart lite torrare av att ligga över natten,  inte tillräckligt för att kallas få trevlig, men när jag har möjlighet kommer jag att fortsätta göra så. Och det lär säkert fungera...

Mycket hund blir det, men det är lite det jag gör just nu. Jobb och hund, men nästa vecka är det äntligen dags för Nine Inch Nails. Som jag längtar! Spinner vidare på belöningsgodis och testar ett tips jag fått om att hacka upp korven kvällen innan o...

Det går åt mycket korv nu för tiden. Problemet är bara det att matte tycker att korv är så himla äckligt att ta i. Lika så köttbullar och diverse annat som lätt kan hackas i små bitar. Jag brukar själv säga att jag inte är lat utan bekväm och så även...

De här soliga kurssöndagarna skämmer verkligen bort oss. Freestyle med Lystra på förmiddagen och hon var verkligen superduktig. Hon var lite förvirrad i början när vi övade kontakt och bytte mellan rena kontaktövningar och nosduttar för att sedan gå ...