Kursstart för kanrarellsök i lördags. Åh, så spännande! Lystra fattade inte alls vad det handlade om. Hon gjorde som hon blivit tränad att göra när det kommer till klickern. Dutta, putta och det gamla "jag vet inte vad jag ska göra så jag sätter mig och tittar på matte" och även lite "undra om jag får ett klick om jag sänker huvudet". Några gånger fick vi ändå in ett klockrent lukta och fler ska det bli nästa gång. Ska bli spännande att se hur lång tid det tar för henne innan poletten trillar ner. Fick med oss lite svamp hem så vi kan tjuvträna till nästa gång. Tänk om jag faktiskt får henne att förstå vad det går ut på?!

Efter kursen brände vi i väg till Stockholm för att möta upp ett gäng glada brudar och hundar. Det var en blandad grupp med gamla bekantskaper och nya som äntligen skulle få bli mer än bara ett foto på nätet. Hur kul som helst tyckte både Lystra och matte! Rocky stannade hemma och slöade med hundvakt medan vi var på äventyr. Det passade honom utmärkt. Nog för han inte skulle ha några problem med att följa med, men till skillnad mot Lystra är han inte överförtjust i sånt här. Lystra däremot var i sitt esse med människor, hundar och saker att lukta på. Och smaka på. Plus att hon fick gå i stillastående låång rulltrappa och åka tunnelbana för första gången.

När jag vaknade i morse låg det ett oväntat mail i inkorgen. En gammal adoptör hade hittat min adress på en lapp under sin byrå när hon storstädade. Hon hoppades att jag skulle skriva en rad eller helst flera till svar och det ska jag verkligen göra.

Så var det dags för kurstart nummer två för Lystra. En kurs med ett himla långt namn, men med kontentan kontaktövningar. Matte förvandlades till en godisautomat och Lystra till en hungrig krokodil. Hon blev helt stissig och jag kände inte alls att det hon och jag höll på med hade något med kontakt att göra. Besviken och med ömma fingrar efter alligatorbett skickade jag ett meddelande till vår andra instruktör och kollade om hon har platser kvar på sin aktiveringskurs. Till kursens försvar så var det många andra där som var nöjda efter dagens tillfälle.

Nu ska jag avsluta denna helg som verkligen har gått i hundens tecken med att titta på Frankenweenie. Hur perfekt blir inte det? Och tack för att jag får låna bilden på Lystra!